Fotojätten Kodak hotas av konkurs
Kodak riskerar enligt Wall Street Journal att drabbas av konkurs redan denna månad. Källor nära Eastman Kodak uppger till Wall Street Journal att företaget förbereder sig på att ansöka om konkursskydd. Samtidigt försöker företaget sälja ut cirka 1 100 av sina patent för att undvika konkurs.
Under förra året förlorade det 125 år gamla företaget 88 procent av sitt börsvärde. Uppgifterna om konkurshot orsakade att Kodaks aktievärde i går sjönk med ytterligare 28 procent.
Bloomberg rapporterade redan i september att Kodak övervägde att ansöka om konkurs. Företagets omsättning har minskat drastiskt de senaste åren på grund av minskad efterfrågan på pappersfilm och stor konkurrens på skrivarmarknaden från bland annat Canon och HP.
För att rädda situationen försöker Kodak dra in pengar genom att sälja företagets patent och sin webbtjänst, Kodak Gallery. Kodak varnade i slutet av förra året att företaget kan stå utan kontanter inom tolv månader om man inte lyckas sälja patenten eller någon av verksamheterna.
Enligt Wall Street Journal kan en konkursansökan lämnas in redan denna månad.
Surfplattor största hotet mot it-företag
En svensk undersökning visar att det största it-hotet mot företag utgörs av surfplattor och smarta telefoner.
Undersökningen som är genomförd av IDG Direct på uppdrag av säkerhetsföretaget Kaspersky Lab har intervjuat it-ansvariga på privata företag och offentliga organisationer i Sverige med mellan 100 till 500 anställda.
Hos var fjärde av de privata företagen har minst hälften av användarna en smart telefon eller surfplatta med tillgång till företagets e-post eller annat affärssystem. Hos 13 procent av företagen har minst en fjärdedel av de anställda en mobil enhet.
Bland offentliga organisationer är andelen emellertid mindre där endast 14 procent uppger att minst hälften av medarbetarna har tillgång till en smart mobil eller surfplatta.
När deltagarna i undersökningen fick ranka vilka hot de anser vara störst svarade 61 procent att mobila enheter som smarta telefoner och surfplattor utgör det största hotet. Efter det rankas interna läckor följt av sociala nätverk som de största hoten.
– Många betraktar företagets mobiltelefon eller surfplatta som mer personlig än sin arbetsdator vilket påverkar användandet av dem. Användaren är ofta beredd att äventyra säkerheten för att komma åt personligt innehåll som spel, appar eller sociala nätverk. Det ställer stora krav på it-avdelningen som ofta får svårt att hantera säkerheten för alla olika sorters mobila plattformar som används inom företaget, säger David Jacoby, säkerhetsexpert på Kaspersky Lab.
Trots oron och riskerna med mobila enheter har endast 35 procent av säkerhetsföretagen en policy kring användandet av smarta telefoner och surfplattor. Bland offentliga organisationer är siffran något högre med 45 procent.
– Smarta mobiler och surfplattor är fortfarande förhållandevis nytt bland företagen och vi har inte ännu fått ett tillräckligt bra grepp om vad som kommer att utgöra de verkliga tekniska hoten mot dessa enheter. Då företagen inte vet vad de ska skydda sig mot blir det naturligtvis svårt att ta fram en mobil säkerhetsstrategi. Men en tumregel är att samma företagspolicy som gäller för bärbara datorer också ska gälla för mobila enheter, säger David Jacoby.
källa idg.se
Nya objektiv till Samsung NX
Tyst autofokus tycks vara det gemensamma när Samsung under 2011 lanserar såväl zoomar som objektiv med fast brännvidd och hög ljusstyrka. Till exempel porträttobjektivet 85mm/1,4 och makrogluggen 60mm/2,8.
Ingen kamera är bättre än de objektiv kameran går att använda med. När man väljer systemkamera gör man bäst i att även titta på hur tillverkarens objektivprogram ser ut. Med de fem nya objektiven som Samsung lanserar kommer det mot slutet av året finnas tio objektiv tillverkarens spegellösa systemkameror i NX-serien.
I ordningen de kommer ut på marknaden handlar Samsungs objektivår 2011 om följande gluggar:
Samsung 18-200mm/3,5-6,3 ED OIS med utlovad snabb och tyst autofokus för att även vara ett alternativ vid filmning. Har bildstabilisering och kommer ut på marknaden i maj.
Ultravidvinkeln Samsung 16mm/2,4 utan bildstabilisering kommer i juli.
Makroobjektivet Samsung 60mm/2,8 Macro ED OIS SSA når marknaden i augusti. SSA i beteckningen står för Super Sonic Actuator som ska innebära snabb och tyst autofokus. Kommer även med det Samsung kallar Full-Time Manual Focus som innebär att man kan finjustera fokus manuellt. Objektivet har bildstabilisering.
85mm-objektiv med möjlighet till stor bländare är populära för porträttfotografering och i oktober kommer även Samsung med ett sådant. Deras 85mm/1,4 ED SSA har liksom det nya makroobjektivet 60mm/2,8 såväl snabb och tyst autofokus som möjlighet att finjustera skärpan med Full-Time Manual Focus. Däremot saknar objektivet bildstabilisering.
Det femte nya objektivet är en standardzoom med bildstabilisering och tyst utlovad tyst autofokus. 16-80mm/3,5-4,5 OIS blir tillgängligt i december.
Alla nya objektiv är kompatibla med iFunction. Några svenska priser för de nya objektiven finns ännu inte att tillgå.
Tamrac Expedition 9 bästa kameraväskan
Tamrac Expedition 9 är väskan med plats för det mesta. Du kan packa ned två kamerahus, varav ett med påmonterat teleobjektiv, blixtar och några fler gluggar. Det blir tungt, vilket ställer höga krav på konstruktionen.
Den huvudsakliga målgruppen är sport- och naturfotografer som ofta använder sig av stora kamerahus och långa teleobjektiv. Fotoväskan Expedition 9 från Tamrac rymmer ett kamerahus med påmonterat teleobjektiv upp till 600 millimeter, plus extra hus, två blixtar och ytterligare några objektiv.
För att det inte ska bli alltför plågsamt att bära med sig den fullproppade väskan har Tamrac gjort axelremmarna anpassningsbara på åtta olika punkter. Ryggplattan har stoppade sektioner och dessutom god ventilation.
Tamrac Expedition 9 finns i butik från mitten av december och beräknas kosta cirka 3995 kronor.
Bättre bilder med fler megapixlar, eller?
Årets megapixelfluga är siffran tolv. Flera modeller har redan kommit och fler är på väg. Läs testet om tre 12-megapixlare som är jämförda med kameror som inte har lika många megapixlar under skalet.
Skriver du inte ut dina bilder större än 30 gånger 40 centimeter kan du egentligen sluta läsa det här testet redan nu. Det är nämligen där du först märker att en 12-megapixelkamera ger skarpare bilder än en kamera med lägre upplösning. Om du inte skriver ut bilder större än A3 behöver du ingen kompaktkamera med tolv megapixel. Om du nu inte tycker om att showa för dina kompisar förstås.
12 megapixel kommer i stort sett alla tillverkare ha utrustat någon kompakt med det här året. Men varför envisas tillverkarna med att hela tiden öka på pixelantalet? Har världen börjat skriva ut bilder i större format helt plötsligt? Så är det antagligen inte. Istället handlar naturligtvis om att många megapixel säljer. Och har någon tillverkare börjat med något, hänger alla andra, med några undantag, på tåget.
För att testa hur mycket skarpare bilder en kamera med tolv megapixel ger jämfört med en vanlig kamera, ställde vi kamerorna mot en bra mellanklasskompakt, Nikon S500 (7 megapixel). Det finns nämligen dem som påstår att upplösning över fem megapixel är meningslös, objektiven klarar inte att mer. Nu vet vi att det påståendet inte stämmer, men för att den högre upplösningen ska synas på en utskriven kopia bör den vara minst i A3-format.
Vi testade också brusnivån. Fler pixlar sägs ge högre brus. Vid av Iso 800 klarar Sony W200 av bruset bäst. Den ger minst smetig brusreducering utan att bruset blir för påtagligt. Även skärpan är bra. Vi får intryck att Sony lyckats hålla nere bruset redan innan brusreduceringen lagts på. Jämför vi Sony W200 mot 7-megapixlaren Nikon S500 vid Iso 800 finner vi att de är lika brusiga, eller rättare sagt lågbrusiga.
Bäst brushantering, men Sony W200 är sämst när det gäller bildfel och bildförvrängning. Den grenen klarar Panasonic fx100 bäst.
Sony ger också, av de här tre kombatanterna, mest färgfel med kraftigare lilafärgning vid konturer. Skäpan ser bra ut för alla tre. Kodak Z1275 ger något lägre skärpa och Sony har en något högre uppskärpning.
I vårt tycke ger Panasonic FX100 bäst bildkvalitet, men det är den enda av de tre kamerona som inte har något manuellt läge. Synd. FX100 har en härlig finish, men ytterligare smolk i bägaren är att knappsatsen på baksidan är för pillig. Med motsvarande 28 millimeters brännvidd (översatt till småbildsformatet) ger FX100 mest vidvinkel av de tre.
Kodak Z1275 ger ett mycket plastigt intryck, även om det märks att tillverkaren arbetat på designen en del. Det plastiga intrycket vägs upp av att Kodak Z1275 kostar 2 000 kronor mindre än både Sony W200 och Panasonic FX100. Topphjulet på Kodak-kameran känns klart bättre än knapparna.
Kodak Z1275 är också lite större och väger något mer än de andra. Kameran saknar också optisk bildstabilisering. I övrigt är Z1275 ändå hyfsat fullmatad med grejer. Bland annat har den ett manuellt läge där du kan ställa in bländare (tre bländarlägen kan väljas) och slutartid själv. Till en början kan det här läget kännas lite omständligt, men när man hajar hur det fungerar är det inte alls särskilt bökigt.
Den manuella fokusen är på alla sätt bökig. Genom att att klicka upp eller ner på piltangenterna ändrar fokus. Medan du gör det zoomar kameran in motivet. Toppen kanske någon tycker, men skärmen är allt för lågupplöst för att det ska gå att få skärpan på helt rätt ställe.
Den enda av testkamerorna som har en genomsiktssökare är Sony W200. Som brukligt är på små, små kameraor är sökaren riktigt liten och ögonfransarna täcker stora delar av sökarbilden. Men är det riktigt starkt solljus eller nattsvart så är det ändå bra att ha.
På en liten kamera riskerar mycket att bli smått och det är inte bara sökaren som är liten. Flera väldigt små knappar trängs på baksidan av Sony W200. Speciellt knappen för bildvisning som ligger precis bredvid ett hjul.
Detaljerna avgör. Det krävs detaljrika motiv och stora utskrifter för att dra nytta av den höga upplösningen. Om du inte är skrytnisse eller pixelpeeper förstås.
Egentligen borde upplösningen 115 000 pixlar på en 2,5 tum stor skärm vara bannlyst. Över 200 000 pixlar borde vara minimum. Framför allt om tillverkarna envisas med att utrusta kamerorna med allt fler pixlar, högre och högre iso med mera. Men nu är det inte så. Skärmarna på både Kodak Z1275 och Sony W200 ligger på 115 000 pixlar. Panasonic har i alla fall lite skärmvett – skärmen på FX100 har fått en upplösning om 207 000 pixlar.
Upplösningen är inte allt som avgör om en skärm är bra eller inte. Betraktningsvinkeln spelar också stor roll. I alla fall för den som vill kunna visa bilder för andra som inte ser skärmen rakt framifrån. Eller för den som vill kunna ta bilder genom att sträcka upp kameran över huvudet eller åt sidan.
Skärmen på Sony W200 är vinkelkänslig. Det är alltså svårt att se vad skärmen visas både i höjd- och sidled. Panasonic-skärmen har en bra betraktningsvinkel i sidled, men inte om du tittar på den uppifrån eller nerifrån. Bäst betraktningsvinkel har Kodak – det går lätt att se vad som är på skärmen både från sidan och uppifrån.
Du som vill kunna göra stora kopior kan ha nytta av en kompakt med tolv megapixel. Det blir skarpare än med en kamera som har färre megapixlar. Bäst bildkvalitet av 12-megapixlarna i det här testet ger Panasonic, men bäst på brus är Sony. Det billigaste alternativet är Kodak Z1275 som, trots att den kostar 2 000 kronor mindre än de andra, ger vissa manuella möjligheter.
Köpguide för digitalkamera
Oavsett hur avancerad fotograf du är eller vad du har för projekt och budget, kan du alltid hitta rätt modell av digitalkamera:
• Enklare “titta och tryck”
• Mer avancerad
• Mycket sofistikerad
Upplösningsnivå
Detta är det viktigaste när du köper en digitalkamera och nivån beror på vad du vill ha:
Enklare “titta och tryck”
Om du vill ta och ge bort små bilder med god kvalitet, eller ha en startkamera för att lära dig mer om digital fotografering innan du investerar i dyrare utrustning, ska du välja denna modell, med upplösningar på som mest ungefär 3 megapixel. Detta är mer än tillräckligt för utskrift av bilder i format på upp till 15 x 20 cm.
Mer avancerad
Du som vill ha större kontroll över resultaten får med de kraftfullare modellerna högre upplösning: mellan 3 och 5 megapixel. Det är tillräckligt för bilder i fotokvalitet i format på upp till 20 x 30 cm.
Mycket sofistikerad
Upplösningen hos avancerade digitalkameror brukar ligga mycket över 5 megapixel. Det medger ännu större förstoringar, bättre manuell kontroll och större optisk zoom.
Titta och känn
Är kameran bekväm att hålla, är reglagen lätta att nå och använda, är kameran inte alltför tung och är den tillräckligt stor (ett finger kan lätt skymma linsen på en kamera som är för liten)?
Batteriets livslängd
Leta efter en kamera som har laddningsbara batterier och en nätadapter som gör att du kan använda nätström till kameran. Investera i två uppsättningar batterier så att du alltid har batterier i reserv (digitalkameror förbrukar snabbt batterierna, i synnerhet om du ofta använder LCD-skärmen).
Expanderbart minne
Vilken typ av minneskort kan du använda i kameran (Secure Digital, CompactFlash, SmartMedia och Memory Stick är vanliga typer)? Vad har de för kapacitet?
Om du har ett extra minneskort till hands (eller två med medelkapacitet istället för ett enda med hög kapacitet), sätter du bara in ett nytt när kameran är full och fortsätter sedan att fotografera. Undvik kameror som bara har inbyggt minne och inga platser för minneskort.
Kvalitétskikare med otroliga garantier
Att investera i en riktig kvalitéts kikare från en välkänd leverantör istället för billiga kopior kan vara en riktigt lönsam affär trots att priset ibland kan vara högre. Förrutom otrolig kvalité rakt igenom hela produkten från linsen till det omslutande materialet så levereras dessa kikare även med otroliga garantier. Nikon’s kikare levereras t.ex med en 25-års garanti samt en 10$ “No-Fault” garanti. Garantin innebär att om något skulle hända med din Nikon kikare så kan du för endast 10$ byta ut kikaren till en splitter ny kikare. Kikare från Leupolds Golden Ring och Green Ring serie kommer med en livstids garanti som täcker fel i material eller tillverkningsprocess under hela produktens livstid medans de flesta kikare från Bushnell kommer med en livstids garanti som täcker materialfel och fel i tillverkningsprocessen under ägarens livstid.
Är du intresserad av en högkvalitativ kikare från Leupold, Bushnell eller Nikon så rekommenderar vi att du besöker Handladigitalt.se, här hittar du Sveriges bredaste sortiment av kikare, kikarsikten, nattkikare och avståndsmätare.
Vad är en digitalkamera
En digitalkamera är en kamera där bilden exponeras på en digital bildsensor istället för på en fotografisk film. Bilderna lagras sedan i ett elektroniskt minne. Vanligen har digitalkameror en inbyggd skärm på vilken man omedelbart kan se hur bilden blev. Framkallning behövs inte i vanlig mening, utan bilden skrivs ut direkt på en fotoskrivare eller skickas iväg för utskrift på ett professionellt fotolabb. Det är även vanligt att helt avstå från papperskopior, utan istället direkt visa bilderna på dator eller tv.
Utvecklingen av digitalkameror har gått med rasande fart de senaste åren och numera kan du få tag i en duglig kamera till ett väldigt lågt pris och även de flesta mobilkameror har numera tillräckligt många megapixlar för att det ska bli skarpa och bra bilder. För att få en duglig bild krävs att du har en kamera som klarar av ungefär 3 -4 megapixlar, allt annat över det är bara ett försäljningstrick för att få folk att byta ut sina fult dugliga digitalkameror när det kommer nya modeller. Vill du veta mer så rekommenderar vi att du läser vidare om megapixelmyten.
Om Bildombudsmannen
Bildombudsmannen hjälper dig som fotograf som fått din bild plagierad på Internet. De vanligaste tvisterna de senaste åren är bildstölder på Internet. Många säger att de inte går att beivra, men så är inte fallet. Upphovsrättslagen gäller fullt ut på Internet och det gäller bara att gå systematiskt tillväga. Dokumentera intrånget och skaffa vittnen.
Stefan Teste blev i mitten av 90-talet, som BLF:s ombudsman först med att polisanmäla bildstöld på Internet. Det ledde till det första åtalet för bildstöld i Europa och kanske världen. En person i Västervik dömdes för upphovsrättsligt intrång till dagsböter. Försvarare var Leif Silbersky, som dock under rättegången framhöll att han som författare tyckte att det var viktigt att försvara upphovsrätten.
Har du fått en bild plagierad? Tveka inte att kontakta http://www.bildombudsmannen.se/